NOBELHUSET BÖR PLACERAS I FORSKARMILJÖ

”Innovation gynnas av oväntade möten, inte en kontorsmiljö mitt i city”

Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck är starkt kritisk till att placera det nya Nobelhuset på Blasieholmen.

Ur innovationssynpunkt är Hagastaden överlägsen Blasieholmen som plats för det nya Nobelhuset, säger Assar Lindbeck, Sveriges mest kända professor i ekonomi.

”Innovation gynnas av de oväntade mötena och de äger rum i forskningsmiljö, inte i en kontorsmiljö i city” dundrar han.

Han är starkt kritisk mot de nuvarande byggplanerna, som han kallar obegripliga och miljöförstörande. Det blir som ”ett kärnkraftverk i guld”, placerat i en av Stockholms känsligaste miljöer.

Dessutom riskerar det att spränga alla kostnadsramar och lämna en bitter eftersmak för skattebetalarna, inte minst för H&M- och Wallenbergstiftelserna som riskerar att stämplas som miljöförstörare i framtiden, enligt Lindbeck.

MEDICINSKA INNOVATIONER SLÄPAR EFTER

Idéer färdas snabbare, innovationsprocesser har blivit allt mer demokratiserade, och alla förväntar sig bättre och billigare lösningar hela tiden. Men den digitala utvecklingen har inte riktigt fått genomslag inom alla branscher. Till exempel släpar de medicinska innovationerna efter, enligt professor Amar Bhidé, Tufts University.
I intervjun på temat  ”Innovation in health care – Lessons from the venturesome economy”, menar professor  Bhidé  att hälso- och sjukvård är ett slutet område, omgärdat av höga murar och regelverk. Läkare kan bara testar sina idéer med andra läkare – och som patient ska du helst inte ställa några komplicerade frågor. Små innovatörer och entreprenörer har svårt att ta sig över de höga murarna och det är alldeles för dyrt och tidskrävande.  Professor Amar Bhidé menar att life science sektorn är långt ifrån den ”multiplayer venturesome economy” som han förordar.

FÖRARLÖS FRAMTID

FÖRARLÖS FRAMTID

Mercedes självkörande F015 förändrar det mesta kring definitionen av vad en bil är och sägs vara en av de största innovationerna i Mercedes historia.

Hör Fredrik Wahrolén på Mercedes-Benz berätta inifrån F015 vardagsrum om allt den självkörande bilen kan erbjuda oss förutom att på egen hand ta oss från A till B.

– Den här bilen är helt självkörande. Det innebär att den klarar av alla trafiksituationer, även i de större städerna, säger Fredrik Wahrolén när han visar upp bilen.

– De flesta olyckor som sker i dag beror på den mänskliga faktorn. Folk smsar, är trötta, de är kanske påverkade av alkohol eller kör för snabbt. Den här bilen är programmerad för att undvika olyckor och hålla rätt hastighet, säger Fredrik Wahrolén.

Mercedes F015 har tre motorer, två elmotorer och en vätgasmotor. Enligt Fredrik Wahrolén gör den 0 till 100 km/h på 6,7 sekunder.

Sätena inne i F015 går att snurra i 360 grader och längs väggarna inne i bilen finns specialbyggda HD-skärmar. Trots att den är självkörande har den ändå en ratt.

– Frågan är ju vad man ska göra i en bil som är helt självgående. I den här bilen kan du snurra sätena och få lite av ett vardagsrum där du antigen kan ha möten, kolla mejlen på vägen hem från jobbet eller kanske titta på tv. Den vanligaste frågan vi har fått här i Båstad är varför bilen har en ratt. Vi tror inte att ratten kommer att försvinna helt. Under den tråkiga pendlingen till jobbet kanske du låter bilen köra själv medan du kanske känner för att ta över ratten när du kommer ut på en rolig landsväg, säger Fredrik Wahrolén.

Men kan vi verkligen lita på den här maskinen i en kritisk situation?

-För oss är det otroligt viktigt att inte sätta något på marknaden utan att säkerhetsriskerna är helt utvärderade. Sedan kan tekniken kanske aldrig bli helt hundraprocentig, men den kommer alltid vara säkrare än när en människa kör, säger Fredrik Wahrolén.

SVENSK SJUKVÅRD LEVER FARLIGT


Enligt Olle Larkö, dekanus vid Sahlgrenska akademin
så har svensk sjukvård fantastiska möjligheter med sin gigantiska vetenskapliga verkstad att utveckla nya innovationer för framtiden och därmed erbjuda en vård i världsklass. Men detta förutsätter att vi tar tillvara på den unika kunskap som finns och att stuprörs tänkandet upphör och att akademin, näringslivet och vården börjar samarbeta på ett effektivt sätt.

Framgång inom vården kräver även att läkare och sjuksköterskor får möjlighet att fortbilda sig vilket inte sker idag. Bristen på fortbildning gör att svensk sjukvård lever mycket farligt, menar Olle Larkö.

Hör honom i intervjun även berätta om hur han ser på samarbetet mellan akademi och läkemedelsbolagen och dess gemensamma förutsättningar att fram nya innovationer.

 

SVERIGE MÅSTE BLI BÄTTRE PÅ FRAMGÅNGSSAGOR

Peter Carlsson lämnade toppjobbet på Tesla Motors i oktober 2015 där han under fyra år jobbade direkt underställd grundaren Elon Musk. Idag är han affärsängel och engagerar sig i svenska och amerikanska startups.

För Innovation Sverige berättar han bland annat om sina lärdomar från den tuffa Tesla tiden. Han menar att den traditionella bilbranschen idag står inför sina största utmaningar sen barndomens dagar.

Han ger även sin syn på innovationsklimatet i Stockholm jämfört med platser som Silicon Valley och Singapore. Och han menar att Sverige måste bli mycket bättre på paketera våra innovationer och skapa framgångsberättelser.

 

”DET FINNS EN MOTSÄTTNING MELLAN INNOVATION OCH PATIENTDATASKYDD”

Advokaten Karl-Fredrik Björklund om motsättningen mellan innovation och patientintegritet.

Två intressen står mot varandra, skyddet för den personliga integriteten och strävan att öka innovationen inom sjukvården. Här måste alla aktörer tänka nytt och bryta gamla mönster för att framsteg ska ske eftersom ”dataskyddsförordningen” ger så lite utrymme, menar Karl-Fredrik Björklund.

SVETLANA BAJALICA LAGERCRANTZ OM GENFORSKNING OCH CANCER

 

Svetlana Bajalica Lagercrantz är överläkare och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hör henne här berätta om genforskningens fantastiska möjligheter för att kunna behandlar cancer och om varför reglerna kring dom svenska patientdata registerna måste ändras då dom är livsavgörande för patienterna.

I intervjun berättar hon även om betydelsen och effekterna av att den superkända skådespelaren Angelina Jolie gick ut och offentligt och berättade att hon opererat bort båda brösten för att därmed minska risken för bröstcancer med åttio procent.