NOBELHUSET BÖR PLACERAS I FORSKARMILJÖ

”Innovation gynnas av oväntade möten, inte en kontorsmiljö mitt i city”

Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck är starkt kritisk till att placera det nya Nobelhuset på Blasieholmen.

Ur innovationssynpunkt är Hagastaden överlägsen Blasieholmen som plats för det nya Nobelhuset, säger Assar Lindbeck, Sveriges mest kända professor i ekonomi.

”Innovation gynnas av de oväntade mötena och de äger rum i forskningsmiljö, inte i en kontorsmiljö i city” dundrar han.

Han är starkt kritisk mot de nuvarande byggplanerna, som han kallar obegripliga och miljöförstörande. Det blir som ”ett kärnkraftverk i guld”, placerat i en av Stockholms känsligaste miljöer.

Dessutom riskerar det att spränga alla kostnadsramar och lämna en bitter eftersmak för skattebetalarna, inte minst för H&M- och Wallenbergstiftelserna som riskerar att stämplas som miljöförstörare i framtiden, enligt Lindbeck.

SVERIGE MÅSTE BLI BÄTTRE PÅ FRAMGÅNGSSAGOR

Peter Carlsson lämnade toppjobbet på Tesla Motors i oktober 2015 där han under fyra år jobbade direkt underställd grundaren Elon Musk. Idag är han affärsängel och engagerar sig i svenska och amerikanska startups.

För Innovation Sverige berättar han bland annat om sina lärdomar från den tuffa Tesla tiden. Han menar att den traditionella bilbranschen idag står inför sina största utmaningar sen barndomens dagar.

Han ger även sin syn på innovationsklimatet i Stockholm jämfört med platser som Silicon Valley och Singapore. Och han menar att Sverige måste bli mycket bättre på paketera våra innovationer och skapa framgångsberättelser.

 

BÖRJA TALA OM SVERIGES FRAMTID PÅ RIKTIGT

Prof Magnus Henrekson ”Vi måste börja tala om Sveriges framtid på riktigt”

Hör honom här berätta:

– Om dom främsta utmaningarna inom life sience området i Sverige.

– Om vilken roll staten borde spela för att främja innovation inom life sience området. Idag hindrar staten innovation genom att spela fel roll, enligt professor Henrekson.

– Om vilken den bästa modellen är för de stora läkemedelsbolagen för att driva fram innovation.

– Om nya affärsområdet ”preventiv vård”.  Det krävs djupt engagerade och intresserade politiker för att vi ska kunna börja nå viktiga resultat inom preventiv hälsovård, menar professor Henrekson.

– Om varför Sverige håller på att tappa fotfästet som forskarnation och vilka konsekvenser det får.

– Om varför ansvariga politiker måste börja tala om Sveriges framtid på riktigt och gärna i ett 20 års perspektiv.

MAX HAMBURGARE OM INNOVATION

 

Max Hamburgare VD storsatsar på veganskt och vegetariskt för miljön, hälsan och smakens skull.

Richard Bergfors, VD för Max Hamburgerrestauranger har satsat stort på förnyelse och innovation genom företagets historia vilket gjort att företaget idag är världsledande inom sin bransch gällande hållbarhet.

I intervjun beskriver han satsningen på en ny vegansk och vegetarisk meny som den största och kanske viktigaste satsningen i företagets 50 åriga historia.

Richard beskriver i intervjun varför köttindustrin är ohållbar ur miljösynpunkt och refererar till forskning när det gäller kopplingen mellan kött och cancer.

Med dessa insikter har han nu storsatsat på en vegansk och vegetarisk meny i världsklass för att locka över även köttätare till de vegansk och vegetariska alternativven.

Med sin satsning visar han vägen in i framtiden för alla snabbmatsrestauranger i hela världen och sänder ett tydligt budskap till sina kunder att han vill att dom ska vara med och bidra till en mer hållbar värld genom sina matval och även se hälsofördelarna med en vegansk och vegetariskt kost.

Neonode- nya Fingerprint?

Kan Neonode bli ett nytt Fingerprint?
Hör VDn Tomas Eriksson berätta om Neonode som idag är listat på Nasdaq i New York. I intervjun ger han sin syn på innovation och berättar om den nya affärsmodellen med licenser som gjort att företagets teknik nu finns i 30 miljoner produkter.
Han berättar han om hur tekniken fungerar hos kunder som Volvo XC90, Sony, Autoliv, Amazon, Sonys läsplattor och i skrivare.
Att hantera motgångarna som företaget möter under sin teknikresa tycker Tomas Eriksson kan betyda mycket ur innovations synpunkt om man hanterar dom på rätt sätt.
Mångfalden i företaget är också en viktigt förutsättning för innovation och man har idag anställde runt om i världen med olika bakgrund och referenser för att kunna förstå marknaden.
Om företaget blir ett nytt Fingerprint och lyckas nå ut med sina innovationer till en massmarknad och kan ta bra betalt återstår att se.

Nina Wennerström – Sportagent

MED SIKTET INSTÄLLT MOT STJÄRNORNA
Möt Nina Wennerström, sportagent och tävlingsdirektör. Hör henne berätta om sport management branschen i Sverige och hur hon vill utveckla den genom sitt nya företag Wesport.

Berätta om din bakgrund? -Jag har en examen från Handelshögskolan och har jobbat åtta år som agent på amerikanska sport management bolaget Octagon där jag representerade några av världens främsta atleter, bland annat fd världsettan i tennis Jelena Jankovic.

Jag startade karriären i Washington DC, sedan Barcelona och därefter Stockholm. Sade upp mig från Octagon då jag alltid haft en dröm av att starta ett eget sport management bolag. Lämnade därmed alla klienter och fick börja från noll. Driver sedan hösten 2014 eget, Wesport (www.wesport.se), en global sport management agentur.  Verksamhetens fokus är att representera idrottsstjärnor. Jag är också tournament director för Ericsson Swedish Open – en tävling som just blev framröstad som mest populära tävling på touren.

Vad är innovation för dig?  -För mig handlar innovation om nya och bättre sätt att möta en efterfrågan. Innovation är nytänkande som slår sig fram. För Wesport handlar innovation om att förbättra något som redan existerar. Göra sport management branschen proffsigare och därmed bättre.

Hur ser du på affärsområdet sport management i Sverige jämfört med USA? -Branschen är underutvecklad i jämförelse med USA. Branschen har sitt esse i USA där Marc McCormack utvecklade den via bolaget han grundade: IMG. För mig är Marc en inspirationskälla. Det har varit otroligt viktigt för min karriär att jag skolats i den amerikanska sport management andan. I Sverige är affärsområdet fortfarande nytt och jag hade inte varit där jag är idag om jag inte hade startat min karriär i USA och inspirerats, lärt mig och utvecklats av de bästa där.

Bedömer du affärsområdet sport management som relativt omoget i Sverige? -Ja här är man inte lika van att jobba med sport från ett kommersiellt perspektiv vilket är hela kärnan i sport management

Att hitta nya potentiella stjärnor är en viktigt del av ditt arbete. Vilka förmågor krävs av dig för att kunna bedöma någons framgångspotential? –Sinne för detaljer/noggrannhet, objektivitet, ihärdighet, förmåga att filtrera fram det viktigaste, människokännedom, beslutsamhet.

Vad gäller talangerna är potentialen att lyckas sportsligt det viktigaste. Det spelar ingen roll hur karismatisk/cool/attraktiv du är om du inte har de sportsliga förutsättningarna att lyckas. Det mentala är otroligt viktigt idag då sport på elitnivå handlar om enormt små marginaler. Man måste tidigt kunna visa rätt inställning och vara stark i huvudet, talang räcker inte hela vägen. Fysiken är också jätteviktig i dag så karriären inte förstörs av en skada.

Är det ett kreativt arbete att hitta nya talanger. Beskriv din kreativa process? -Den mest kreativa utmaningen är att inför varje potentiell klient (atlet) analysera hur vi kan skapa en strategi kring denne som gör att han eller hon vill signa med just Wesport. En förutsättning här är att vi skapar ett case där de känner att de kommer utvecklas både sportsligt och kommersiellt. Varje strategi är individuell.  Dessutom måste man ha en bild av vad som kommer krävas av morgondagens stjärnor, och hur de kan maximera sin karriär och sina möjligheter, vilket inte nödvändigtvis är det samma som krävdes av gårdagens stjärnor. Man måste också fundera kring personens utveckling och inkludera den mentala och fysiska aspekten; vilka är riskerna och hur kan vi minska dem?  Som alltid när man har att göra med människor gäller det ju att ingen är den andre lik. Vi måste ständigt också arbeta kreativt när vi ska generera inkomster till atleterna. Det är två helt olika arbetssätt för en etablerad stjärna jämför med en stor talang.

Ge exempel på egenskaper som ni letar efter hos potentiella stjärnor? -Arbetsmoral, disciplin, förmåga att prestera under press, vilja – precis samma egenskaper som är viktiga i näringslivet. Det är det som är så spännande.

Vilka risker kalkylerar ni med och hur försöker ni minimera dom? -Det kommer alltid finnas atleter som inte lyckas. Oavsett hur bra förutsättningar de har och hur mycket de kämpar. Konkurrensen är helt enkelt stenhård och sporten idag är global. Så vi kalkylerar med detta. Vi jobbar också brett och har fokus på flera idrotter istället för att bara begränsa oss till en. Likaså jobbar vi globalt istället för att avgränsa oss till vissa marknader. I dag har vi klienter från Ryssland, Spanien, Kina, Tyskland, Slovakien, Sverige och Polen.

Du leder även ett team av medarbetare – vad är viktigast för dig som ledare för att ni ska lyckas som ett team? -Min mest kreativa utmaning just nu är att bygga detta företag och se till att vi ständigt skapar värde. Hitta rätt personer, se till att de är på rätt plats och bygga en långsiktigt fungerande struktur. Inspirera mitt team och se till att vi bygger en motiverande företagsstruktur. Vi har privilegiet att jobba med något av det roligaste i världen, sport och idrottsstjärnor, och jag vill att mina medarbetare ska ha möjlighet att uppskatta detta och att det ska göra dem inspirerade att jobba hårt och skapa bra affärer. Wesport ska jobba lika hårt som våra atleter och inspireras och vägledas av det positiva med elitidrott; drömmar, målmedvetenhet, fair play, resultatfokus, kämpaglöd, entusiasm, noggrannhet, förmågan att kunna prestera som bäst under press och jobba ännu hårdare vid motgångar.

Vilket nytänk/ innovationer vill du försöka främja när det gäller att forma morgon dagens idrottsstjärnor?-Jag vill inte forma morgondagens stjärnor för mycket, utan låta dem vara och utvecklas i sin egen takt och riktning. Wesports uppgift är att stötta dem och hjälpa till med allt runtomkring idrotten för att maximera deras chanser att lyckas. Sedan finns man ju alltid tillhands om spelaren har några frågor om vägval osv, men då är varje situation unik och jag vill se till det bästa för varje enskild spelare och situation, snarare än att försöka stöpa alla i samma form. Vi försöker få våra klienter att tidigt förstå att som idrottsstjärna är man en förebild som folk ser upp och man har möjlighet att påverka folk i alla åldrar och från alla delar av samhället.

Har du något belysande exempel på hur du på ett innovativt sätt hittat vägen fram till ett lyckat resultat – inom tex rekrytering? -Jag minns en situation där jag träffade en familj vars dotter spåddes bli en av de största framtidsstjärnorna. Jag träffade dottern, hennes pappa samt hans fru som var en timid och väldigt snäll kvinna. Mötet kändes inte alls bra. Tyckte inte jag ”connektade” det minsta med pappan och jag hade inga förväntningar på att de skulle signa med mig. Men två veckor senare får jag ett otippat samtal ”Nina we have decided we want you as the agent for our daugther”. Jag förstod ingenting och man kan ju inte heller fråga ”varför vill ni ha mig” då det inte riktigt skickar rätt signaler. Så vi signade ett avtal och började arbetet och det var inte förrän jag besökte deras hemland och satt vid deras middagsbord som jag vågade ta upp  frågan jag länge funderat på ”how come you decided to sign with me”? Pappan tittar på mig ”it was an easy decision for us, you were the only one who spoke to, asked questions and paid attention to my wife and in our family she is the decision maker”.

Varför är det viktigt att ungdomar håller med idrott?-Det skapar glädje och gemenskap. Gemenskapen sträcker sig dessutom tvärs över samhällsgrupper och åldrar och bidrar till att ungdomar får kontakt och inspiration från människor de annars troligen inte skulle träffat. Dessutom är idrotten en bra skola för moral och laganda samt för att lära sig hantera fram- och motgångar, något som alla har nytta av i livet. Utöver allt detta så är idrotten hälsosam både fysiskt och psykiskt och kan i många fall göra stora skillnader för ungdomars välbefinnande. Dessutom finns det goda möjligheter att ungdomar skapar sig förebilder som besitter alla dessa goda egenskaper, vilket skapar en god cirkel.

Vad tror du att idrotten betyder ur hälsosynpunkt för Sverige?-Idrotten har utan tvekan förändrat hälsotillståndet för många människor. Dels är det bra ur alla fysiska tänkbara aspekter, dels har det en avslappnande effekt på sinnet i stressade vardagen som många befinner sig i. Vi befinner oss i en hälsotrend i Sverige och förhoppningsvis kommer den att fortsätta så att fler kan upptäcka alla fördelar med en livsstil som inkluderar idrott.

Du har hållit på idrott hela ditt liv och har flera SM guld i tennis. Vad har idrotten betytt för dig? -För mig har idrotten betytt mer än den akademiska utbildningen på Handelshögskolan. Elitidrottens skola fick mig att bli målmedveten, ta ansvar, lära mig vikten av förberedelser/noggrannhet,  samt att kunna prestera under press och vara resultatmedveten. Dessutom har elitidrotten hjälpt mig att lära mig hantera motgångar och fått mig att bli en fighter som inte ger upp när saker inte går min väg (en stor del av elitidrottarens vardag är ju också förluster och att kunna hantera dem) samt att det inte finns några genvägar till framgång utan bara hårt arbete som gäller. Tack vare idrotten har jag också fått vänner för livet och även förebilder.

HANDELSFORSKAREN OM KUFARNAS BETYDELSE FÖR SVENSK INNOVATION

Peter Hagström, docent vid Handelshögskolan har med bland annat överläkare Simon Kyaga vid Karolinska Institutet genomfört världens första undersökning som tittat på indikationer som kan påvisa sambandet mellan autism, ADHD och kreativitet.

Peter Hagström har
själv diagnosen ADHD vilket han fick under tiden då han undervisade på Harvards universitet.

Kreativitets undersökningen gjordes med en enkät till medlemmarna i Svenska Uppfinnareföreningen. Detta är världens första undersökning i sitt slag. Ett samband mellan indikation på ADHD och enkätsvaren (jämfört med vad som vore ”normalt”) uppdagades.

”Detta väcker i sin tur frågan om samhällets system för att vaska fram kreativa individer. Resultatet kan vara att vi missar mången kreativ förmåga. Sannolikt beroende på att systemen tenderar sortera bort vissa individer med en kreativ förmåga. Bortsorteringen sker troligen tidigt i skolåldern eller när man sedan söker arbete.

Sannolikt går en stor potential för kreativitet och entreprenörskap förlorad för samhället trots att detta förhållandevis enkelt skulle kunna åtgärdas”, menar Peter Hagström.

I intervjun berättar Peter Hagström även om sin syn på ”kufarnas” betydelse gör svensk innovation.